Tallinn
Från Wikipedia
| Tallinn | |||
| Reval | |||
| Stad | |||
Utsikt över Gamla stan från Domberget. | |||
| |||
| Land | Estland | ||
|---|---|---|---|
| Län | Harju | ||
| Höjdläge | 44 m ö.h. | ||
| Koordinater | |||
| Area | 159,2 km² | ||
| Folkmängd | 404 005 (2009) | ||
| Befolkningstäthet | 2 506,9 invånare/km² | ||
| Borgmästare | Edgar Savisaar | ||
| Tidszon | EET (UTC+2) | ||
| - sommartid | EEST (UTC+3) | ||
| Postnummer | 15080 | ||
| Webbplats: http://www.tallinn.ee | |||
Tallinn, tidigare Reval, är Estlands huvudstad och största stad, belägen vid Finska viken i den norra delen av landet.
Gamla staden i Tallinn sattes 1997 upp på Unescos världsarvslista.
Innehåll |
Namnvarianter
Namnet Tallinn är en sammandragning av estniska Taani linn eller Taanu linna, vilket betyder ”danskborgen” eller ”den danska staden”. Reval är det tyska, danska och svenska namnet, möjligen uppkallat efter det då närliggande landskapet Rebälä. När den tyska och svenska befolkningen tvingades lämna landet i samband med andra världskriget kom namnet ur bruk, och numera används namnet Tallinn även på svenska och tyska. Under medeltiden var Lindanäs det svenska namnet på staden. Under samma tid kallades staden Lyndanisse av danskarna.
Andra historiska namn är Kesoniemi, Koluvan, Lindanisa, Lindanise, Lindenäs, Revalia, Revel, Reveln och Räffle. På ryska skrivs ofta Tallin med ett 'n' (Таллин). Estlands Språkinspektion rekommenderar att skriva med två 'n' även på ryska (Таллинн).
Historia
Tallinn, med sitt gynnsamma handelsläge vid Finska viken, växte fram vid foten av den borg som den danske kungen Valdemar II Sejr lät uppföra sedan han besegrat esterna vid Lindanäs 1219. Enligt legenden ska för övrigt Dannebrogen ha fallit ned till kung Valdemar under slaget och räddat de danska korsfararna från undergång. Borgen med de kringliggande landskapen i norra Estland styrdes en kortare tid av Svärdsriddarorden, därefter av Danmark och 1346-1561 av Livländska Orden. Staden grundades av ett hundratal hanseatiska köpmän från Visby som bosatte sig i Reval 1232. Den antog tidigt den lybska rätten och blev medlem av Hansaförbundet, vilket gynnade dess utveckling och ställning som ledande hansestad inom Rysslandshandeln. Staden blev en svensk besittning 1561–1721, men efter Stora nordiska kriget kom den under ryskt herravälde. När den fria republiken Estland grundades 1918 antogs namnet Tallinn som huvudstadens officiella namn.
Geografi
Tallinn ligger i norra centrala Estland, vid Finska vikens södra kust.
Största sjön är Ülemiste (9,6 km²), som är stadens huvudsakliga källa till dricksvatten. Harku är den näst största sjön, den ligger på gränsen till Tallinn och har en yta på 1,6 km². Den enda större floden i Tallinn ligger i förorten Pirita, floddalen är ett naturskyddsreservat.
En kalkstensklippa löper genom staden. Den träder fram vid exempelvis Domberget och Lasnamäe. Domberget är dock inte en del av klippan utan en separat kulle.
Tallinns högsta punkt ligger i distriktet Nõmme, i sydvästra delen av staden. Den ligger på 64 meters höjd över havet. Man kan också se ut över Tallinn från TV-tornet [1] som byggdes i samband med Moskva-OS 1980, då seglingarna arrangerades i Tallinn.
Stadens nordligaste område är ön Aegna, som är belägen strax nordväst om Viimsihalvön. Ön ligger cirka tio kilometer norr om Tallinns centralort och tillhör distriktet Kesklinn.
Kustlinjen är 46 kilometer lång, och inkluderar tre större halvöar: Koplihalvön, Paljassaarehalvön och Kakumäehalvön. Man kan se ön Nargö från Tallinn.
Klimat
Genomsnittliga temperaturer:[1]
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Turism
Sedan självständigheten från Sovjetunionen (1991) har resemöjligheterna mellan Västeuropa och Estland förbättrats radikalt. Stora hotell har byggts i de centrala delarna av staden och dessa håller västeuropeisk standard. Det är oftast inga problem att göra sig förstådd på engelska i någon del av staden.
Att förflytta sig i Tallinn är inga problem. Till en mycket rimlig kostnad, 15-20 estniska kronor vilket motsvarar 10-15 svenska kronor, kan man åka spårvagn, buss eller trådbuss. Biljetter köper man antingen i förväg i någon av de många tidningskioskerna eller direkt av föraren. Det förra alternativet är billigast. Även Tallinn Card gäller som färdbevis.
Notera att den snabba ekonomiska tillväxten i Estland gjort att de lokala priserna inte alls är så förmånliga som de kan vara i övriga länder i före detta Östblocket.
Sevärdheter
- Alexander Nevskij-katedralen
- Birgittaklostret
- Bronssoldaten
- Gamla stan
- Jungfru Marias domkyrka
- Jungfrutornet
- Kiek in de kök
- Rådhusapoteket
- Rådhuset
- St Olavs kyrka
- Svenska kyrkan, S:t Mikael
- Niguliste / Nicolai kyrka
Administrativ indelning
Tallinn är indelad i åtta administrativa distrikt, på estniska linnaosad (stadsdelar). Vilka uppgifter som tillfaller de olika distrikten bestäms av estnisk lag.
Mustamäe i stadens västra del är ett höghusområde huvudsakligen byggt under Sovjet-tiden. Här finns också tekniska högskolan kring vilken det håller på att växa fram en teknologipark, Tehnopol.
Pirita längst mot öster är ett lummigt fritids- och villaområde. Här finns gästhamnen, den största badstranden, botaniska trädgården och flera parker. Genom området flyter Pirita jõgi, den största floden i trakten.
Põhja-Tallinn nordväst om centrum omfattar Kalamaja, Pelgulinna och halvöarna Kopli och Paljassaare. Husen i Kalamaja består till stor del av äldre trähus. Kopli har mycket industri, Paljassaare är relativt obebyggd.
| Distrikt | Yta | Befolkning |
|---|---|---|
| Haabersti | 18,6 km² | 35 000 |
| Kesklinn | 28,0 km² | 34 985 |
| Kristiine | 9,4 km² | 27 531 |
| Lasnamäe | 30,0 km² | 108 644 |
| Mustamäe | 8,0 km² | 62 219 |
| Nõmme | 28,0 km² | 35 043 |
| Pirita | 18,7 km² | 8 507 |
| Põhja-Tallinn | 17,3 km² | 52 573 |
Demografi
Tallinn har 404 694 registrerade invånare (2006).
Befolkningsutveckling:
1400-talet: 8 000
1816: 12 000
1834: 15 300
1851: 24 000
1881: 45 900
1897: 58 800
1925: 119 800
1989: 500 000+
2000: 340 000
2005: 401 694
Enligt Eurostat, EU:s statistiska byrå, har Estland den högsta andelen invånare som inte är medborgare i något EU-land; 27,8 procent av Estlands befolkning är inte EU-medborgare.[källa behövs] Detta har sin bakgrund i att många icke-estländare, främst ryssar, deltog i Sovjetunionens planerade immigration till Tallinn under den sovjetiska efterkrigstiden. En del av dem har nu tagit estniskt medborgarskap, en del ryskt eller annat, men många har fortfarande inte tagit något medborgarskap alls utan lever i Estland med uppehållstillstånd men statslösa.
Utöver estniska talas och förstås i Tallinn allmänt engelska, ryska och finska.
Vänorter
- Gent, Belgien, 1982
- Dartford, England, 1992
- Groningen, Holland, 1993
- Venedig, Italien, 1984
- Rom, Italien, 2004
- Toronto, Kanada, 1997
- Peking, Kina, 1998
- Riga, Lettland, 1980
- Vilnius, Litauen, 1980
- Moskva, Ryska Federationen, 1999
- S:t Petersburg, Ryska Federationen, 1999
- Skellefteå, Sverige, 1982
- Malmö, Sverige, 1989
- Kiel, Tyskland, 1986
- Schwerin, Tyskland, 1993
- Kiev, Ukraina, 1994
- Odessa, Ukraina, 1997
Se även
Källor
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Tallinn.
- www.tallinn.ee – Tallinns stad
| ||||||||