Publicitade D▼
⇨ definição - Wikipedia
Publicidade ▼
brak (n.)
brus, dunder, dun-der, klämtande, klang, klockklang, klockringning, krasch, muller, rassel, skall, skallande [], skräll, skrällande, skrammel
bråk
besvär, brådska, bryderi, buller, fläng, förargelse, förtret, förvirring, gräl, krångel, kravaller, kurr, larm, liv, misshällighet, obehag, oljud, omak, oordning, oro, oväsen, problem, rabalder, råkurr, skandal, skoj, skrän, slagsmål, split, ståhej, stim, trassel, tumult, tvist, upplopp, uppståndelse, uppträde, väsen, villervalla
bräka (v.)
bråka
bära sig illa åt, gå, gräla, gruffa, larma, opponera sig, rasa, skoja, ställa till besvär, stoja, trakassera, trassla, uppföra sig dåligt, uppföra sig illa
bråka (v.)
gnata, gräla, gruffa, ha en dust med, tampas, växla hugg med
Ver também
bråka (v.)
↘ advokatorisk, boxningsmatch, drabbning, kamp, klankande, konflikt, lagvrängande, sammandrabbning, slagsmål, småaktig, strid, stridighet, trivial
bräka (v.)
↘ bräkande
bråka
Publicidade ▼
brak (n.)
buller, dån, ljud[Hyper.]
crash (en) - klämta, skrälla - rassla, skramla - clangor, clangour (en) - clanging, clangorous (en)[Dérivé]
brak (n.)
bruit fort (fr)[Classe]
brak (n.)
åska; åskknall[Classe]
son vibré (fr)[Classe]
sound (en)[Hyper.]
klämta, låta, ringa - brusa, dundra, ringa, skrälla - dåna, dundra, mullra[Dérivé]
bråk
svårighet[Classe]
désorganisation (fr)[Classe]
chose désordonnée (fr)[Classe]
agitation (personnes) (fr)[Classe]
bråk (n.)
dispute (fr)[Classe]
bråk (n.)
altercation; discussion (en)[Classe]
accrocher (fr)[Nominalisation]
bråk, gräl, käbbel, konflikt[Hyper.]
bråk (n.)
bråk (n.)
boxningsmatch, kamp, slagsmål, strid[Hyper.]
bråka, gruffa[Dérivé]
bråk (n.)
outrage; scandal (en)[Classe]
bruit violent, confus et désordonné (fr)[Classe]
mauvaise réputation (fr)[termes liés]
importun (fr)[termes liés]
(nattetid)[termes liés]
buller, dån, ljud[Hyper.]
racket (en) - festa om, väcka entusiasm - larmande, överväldigande, stojig[Dérivé]
bråk (n.)
bruit violent, confus et désordonné (fr)[Classe]
foule (fr)[termes liés]
buller, dån, ljud[Hyper.]
larmande, överväldigande, stojig[Dérivé]
bråk (n.)
störande[Hyper.]
bråk (n.)
bruit violent, confus et désordonné (fr)[Classe]
make noise (en)[Nominalisation]
störande[Hyper.]
rumpus (en)[Dérivé]
bråka
mal se comporter (fr)[Classe]
bråka (v.)
combattre (fr)[Classe]
bråka (v.)
bekämpa, bråka, kämpa, kämpa mot, slåss, strida[Hyper.]
fejd[Dérivé]
bråka (v.)
dire des choses plaisantes pour faire rire (fr)[Classe]
se promener (pour une personne de la rue) (fr)[Classe]
être en joie (fr)[Classe]
prendre du plaisir (fr)[Classe]
remuer le corps (fr)[Classe]
(glädje; fröjd; glad; glädjande), (upptåg; kul; skämt; spydighet; lustighet; vits; skoj; spratt)[termes liés]
(välbehag; njutning; nöje), (novell; berättelse; saga; berättande; skildring)[Caract.]
spela[Hyper.]
idrott, idrottsgren, sport, sport c - escapade, lark (en) - stoj, vild lek - romper (en)[Dérivé]
gå, gälla, löpa, springa[Analogie]
bråka (v.)
raffiner un raisonnement à l'excès (fr)[Classe]
procédure judiciaire (fr)[DomaineCollocation]
resa invändningar[Hyper.]
bråka (v.)
argue, contend, debate, fence (en)[Hyper.]
contravention, dispute (en) - boxningsmatch, kamp, slagsmål, strid - dispyt, konflikt, meningsskiljaktighet, tvist, tvistepunkt - kontrovers, strid, stridighet - bråk, gräl, käbbel, konflikt - debatt, dispyt, ordstrid - tvistande - boxare, kämpe, kombattant, slagskämpe - grälmakare - combative, contentious, disputatious, disputative, litigious (en)[Dérivé]
bråka (v.)
se battre physiquement contre qqn (fr)[Classe]
lutter, se battre (fr)[Classe]
Wikipedia
I matematik är ett bråk ett tal, , som beskriver förhållandet mellan talet N och talet T. Talet kallas för bråkets täljare och talet kallas för bråkets nämnare. För att ha något att jämföra med, förutsätter man att nämnaren inte är noll.
Den vågräta linjen mellan täljare och nämnare kallas bråkstreck. Tal som kan uttryckas som bråk av heltal kallas rationella tal.
Innehåll |
Bråket (Läs: En halv) talar om hur stort talet 2 är jämfört med talet 1: Dubbelt så stort.
Bråket (Läs: Två fjärdedelar) talar om hur stort talet 4 är jämfört med talet 2: Dubbelt så stort.
Bråket (Läs: En hel) talar om hur stort talet 1 är jämfört med talet 1: Lika stort.
Bråket (Läs: Två halva) talar om hur stort talet 2 är jämfört med talet 2: Lika stort.
Detta visar att bråken och är samma, och att bråken och är samma:
Om nämnaren N är dubbelt så stor som täljaren T så är bråket detsamma som bråket eftersom det bara talar om hur mycket större nämnaren är jämfört med täljaren; därför gäller det exempelvis att:
Om nämnaren N är lika stor som täljaren T så är bråket detsamma som bråket :
Är bråken (Läs: Två tredjedelar) och (Läs: Fyra sjättedelar) samma? Det är svårt att tala om hur mycket större talet 3 är jämfört med talet 2, men om vi förstorar dem lika mycket kommer förhållandet mellan dem inte att ändras: Om vi gör 2 dubbelt så stort och 3 dubbelt så stort, får vi bråket
Detta visar att bråken och faktiskt är samma tal.
Är bråket större än bråket ? För att kunna avgöra detta måste vi först se till att de två bråken har samma nämnare; om de har samma nämnare behöver vi bara jämföra bråkens täljare för att avgöra vilket av de två bråken som är det största. Det finns ett automatiskt sätt att finna en gemensam nämnare:
I detta fall har vi två nämnare: talen 3 och 2. Deras produkt är talet . För att bråket skall få en nämnare som är talet 6, måste vi multiplicera både täljaren och nämnaren med talet 2:
För att bråket skall få en nämnare som är talet 6, måste vi multiplicera både täljaren och nämnaren med talet 3:
Nu behöver vi inte längre bekymra oss om nämnarna, utan vi kan koncentrera oss på att jämföra de två täljarna, 4 och 9. Vi ser att talet 4 är mindre än talet 9, vilket innebär att bråket är mindre än bråket . Svaret på den ursprungliga frågan är därför Nej! bråket är inte större är bråket .
Ett bråk, inom algebran, är en kvantitet dividerat med en annan kvantitet. Om a och b är två tal så ges kvoten k av Ett annat skrivsätt är k = a/b. I äldre litteratur förekommer beteckningssättet a:b, och i engelskspråkig litteratur och på räknedosor används a÷b. Talet a benämns täljare och b nämnare.
Om både täljaren och nämnaren är heltal, kan bråket betraktas som ett enskilt tal, och man säger då att talet är skrivet i bråkform, vilket i äldre språkbruk kallas allmänt bråk, och man gjorde då även följande distinktion: Om nämnaren är större än täljaren kallas bråket äkta eller egentligt . Om istället täljaren är större än nämnaren kallas bråket oäkta eller oegentligt.
Ett bråktal där täljaren är större än nämnaren kan också skrivas på blandad form (tidigare blandat tal): Exempel: .
Ett bråk vars täljare är talet ett kallas stambråk.
Några regler för användningen av bråk:
Ett decimaltal (tidigare benämnt decimalbråk) är ett bråktal, vars nämnare är ett dekadiskt tal, det vill säga som skrivs med en etta följd av en eller flera nollor, till exempel 10, 100, 1 000, och så vidare. Ett alternativt skrivsätt för decimaltal är att använda decimaler:
Även periodiska decimaltal är bråktal, och kan förvandlas till bråkform eller blandad form:
(sätt a = 0,123123... så är 1 000a (= 123,123123... = 123 + 0,123123...) = 123 + a).
Conteùdo de sensagent
calculado em 0,078s