definição e significado de kärnkraftverk | sensagent.com


   Publicitade D▼


 » 
alemão búlgaro chinês croata dinamarquês eslovaco esloveno espanhol estoniano farsi finlandês francês grego hebraico hindi holandês húngaro indonésio inglês islandês italiano japonês korean letão língua árabe lituano malgaxe norueguês polonês português romeno russo sérvio sueco tailandês tcheco turco vietnamês
alemão búlgaro chinês croata dinamarquês eslovaco esloveno espanhol estoniano farsi finlandês francês grego hebraico hindi holandês húngaro indonésio inglês islandês italiano japonês korean letão língua árabe lituano malgaxe norueguês polonês português romeno russo sérvio sueco tailandês tcheco turco vietnamês

Definição e significado de kärnkraftverk

Definição

definição - Wikipedia

   Publicidade ▼

Locuções

Angra kärnkraftverk • Atucha I kärnkraftverk • Balakovo kärnkraftverk • Barsebäcks kärnkraftverk • Belojarsk kärnkraftverk • Berkeley kärnkraftverk • Bruce kärnkraftverk • Brunsbüttel kärnkraftverk • Darlington kärnkraftverk • Darlingtons kärnkraftverk • Douglas Point kärnkraftverk • Douglas Points kärnkraftverk • Embalse kärnkraftverk • Flytande kärnkraftverk • Forsmarks kärnkraftverk • Fukushima I kärnkraftverk • Fukushima II kärnkraftverk • Genkai kärnkraftverk • Gentilly kärnkraftverk • Hamaoka kärnkraftverk • Higashi-Dori kärnkraftverk • Higashidori kärnkraftverk • Higashidōri kärnkraftverk • Ignalina (kärnkraftverk) • Ignalina kärnkraftverk • Ikata kärnkraftverk • Kalinin kärnkraftverk • Kashiwazaki-Kariwa kärnkraftverk • Koeberg kärnkraftverk • Kola kärnkraftverk • Kozlodujs kärnkraftverk • Kozloduy kärnkraftverk • Krümmel kärnkraftverk • Kursk kärnkraftverk • Leningrad kärnkraftverk • Lovisa kärnkraftverk • Metsamor kärnkraftverk • Mihama kärnkraftverk • Monju kärnkraftverk • Novovoronezj kärnkraftverk • Oldbury kärnkraftverk • Olkiluoto kärnkraftverk • Onagawa kärnkraftverk • Oskarshamns kärnkraftverk • Pickering kärnkraftverk • Pickerings kärnkraftverk • Point Lepreau kärnkraftverk • Ringhals kärnkraftverk • Sendai kärnkraftverk • Shika kärnkraftverk • Shimane kärnkraftverk • Shippingports kärnkraftverk • Smolensk kärnkraftverk • Springfields kärnkraftverk • Takahama kärnkraftverk • Tjernobyls kärnkraftverk • Tomari kärnkraftverk • Tsuruga kärnkraftverk • Tōkai kärnkraftverk • Volgodonsk kärnkraftverk • Wylfa kärnkraftverk • Ōi kärnkraftverk

Dicionario analógico

kärnkraftverk (n.)


   Publicidade ▼

Wikipedia

Kärnkraftverk

Från Wikipedia

Hoppa till: navigering, sök
Kärnkraftverket Ignalina.
Saint-Laurent kärnkraftverk i Loir-et-Cher, Frankrike

Kärnkraftverk är en anläggning för framställning av elektricitet med hjälp av kärnkraft, det vill säga fission (Klyvning) av tunga atomkärnor. Endast en tredjedel av den energi som frigörs i fissionsprocessen tas tillvara i ett sådant elkraftverk. I praktiken används i första hand isotopen 235U, men även inblandningar av mindre mängder 239Pu förekommer i vissa typer. Vid fissionen uppstår energi i kärnbränslet som värmer upp ett kylmedium, (oftast vatten), så att ånga bildas antingen direkt som i en kokvattenreaktor eller indirekt via en ånggenerator som i en tryckvattenreaktor.

De flesta kärnkraftverk i världen använder lättvatten som moderator och kylmedium, och är antingen av typen kokvattenreaktor eller tryckvattenreaktor. Även andra typer finns såsom grafitmodererade reaktorer i bland annat Ryssland och Ukraina. Den olycksdrabbade reaktorn i Tjernobyl var av grafitmodererad typ. Dessa använder ofta gas som kylning. Tungt vatten kan också användas som moderator, något som används i Kanada i deras tungvattenreaktorer av CANDU-typ. Fördelen med dessa är att de kan använda icke anrikat uran. En utveckling har även skett av så kallade bridreaktorer, som kyls med till exempel flytande natrium och därmed kan arbeta vid högre temperatur. Detta innebär en högre verkningsgrad hos reaktorn, det vill säga mer el kan utvinnas ur en given mängd bränsle, men ställer större krav på reaktorns konstruktion. Ett fåtal bridreaktorer finns idag i drift.

Innehåll

Kärnkraftens historia

Cattenom kärnkraftverk i Moselle, Frankrike.

1895 blev radioaktiviteten upptäckt av Henri Becquerel. Det var genom en tillfällighet han upptäckte att uran sände ut en ny typ av strålning, när han gjorde studier om röntgenstrålning.

1905 Albert Einstein formulerar den speciella relativitetsteorin. Enligt den kan massa omvandlas till energi, och energimängden som kommer ur den är mycket stor. Det är denna teori som ligger som grund för dagens kunskap om kärnenergi.

1922 En dansk forskare, Niels Bohr, mottar nobelpriset i fysik, "för undersökningarna av strukturen i atomer och strålningen som utmynnar från dem".

1932 Engelsmannen James Chadwick visar hur man kan få fram fria neutroner. Detta ger honom nobelpriset 1935.

1938 Otto Hahn och Lise Meitners forskning visar att om man bestrålar uran med fria neutroner bildas det bland annat barium.De båda forskarna säger att det tyder på att urankärnor klyvts i två delar. Denna process kallas fission.

1942 Den italienska fysikern Enrico Fermi demonstrerar för första gången en självunderhållande kontrollerad kedjereaktion i Chicago. Detta var världens första kärnreaktor.

1945 De japanska städerna Hiroshima och Nagasaki blir anfallna av USA, då världens första atombomber släpps över städerna. Kärnvapnets sprängkraft och dess katastrofala följder chockar världen.

1954 I Ryssland startas världens första kärnkraftverk. Det är ett demonstrationskraftverk med 5 MW eleffekt, beläget i Obninsk.

1956 Det första kommersiella kärnkraftverket startar med en effekt på 40 MW, detta i England.

1972 Sveriges första kommersiella kärnkraftsreaktor Oskarshamn 1 tas i drift.

1979 En olycka vid kärnkraftverket på "Three Mile Island" i USA gör så att härden smälter och radioaktiva ämnen strömmar ut i säkerhetsbyggnaden som omger reaktorn. Endast en mycket liten och ofarlig mängd radioaktiva ämnen läcker ut till de närmaste omgivningarna. Denna olycka gör att Sverige beslutar att ha en folkomröstning om kärnkraftens framtid i Sverige. Senare har det visat sig att TMI släppte ut på 1 dag lika mycket radioaktiva ämnen som motsvarade ett års tillåtna utsläpp, vilket senare har visat sig orsakat skador, särskilt på barn som bodde i närheten.[källa behövs]

1986 Reaktor 4 vid Kärnkraftverket i Tjernobyl havererar. Frånvaron av säkerhetsbyggnad, övriga brister i konstruktionen och i personalens kunskaper och inte minst Sovjetregimens bristfälliga hantering, gör att olyckan blir en katastrof. Nära hundra människor dör och många tusen evakueras, en del av dem för alltid. Långt utanför Sovjetunionens gränser faller de radioaktiva ämnena ner. Kärnkraftverkets konstruktion och uppbyggnad skulle aldrig ha blivit godkänd i västvärlden. Olyckan har medfört att det internationella samarbetet förbättrats inom reaktorsäkerhet.

Sveriges kärnkraftshistoria

Fil:Ringhals.JPG
Ringhals kärnkraftverk.
Barsebäck

Den första reaktorn i Sverige var Reaktor 1, R1, som startades november 1954. R1 låg insprängt i berget 27 meter [1] under KTH-området i Stockholm och användes ända fram till 1970-talet för forskning och utbildning av ingenjörer. En bidragande orsak till byggandet av R1 var att dölja och forska inför ett svenskt kärnvapenprogram [1]. Senare byggdes en förstorad variant, den så kallade R2-reaktorn, i Studsvik. Denna togs i bruk 1960. Den används för forskning och framställning av tekniskt användbara isotoper.

Sveriges första kärnkraftverk, där ändamålet med reaktorn (R3:an) inte bara var forskning eller utbildning, var Ågestaverket – ett kraftvärmeverk, som från 1963 fram till 1973 försörjde Farsta med fjärrvärme. Den är numera avstängd och förseglad i avvaktan på att rester av radioaktiva ämnen skall avklinga. Tanken på effektiv samtidig produktion av el och värme gav dock inspiration till den så kallade Närförläggningsutredningen, vars betänkande kom 1973. Någon ytterligare tillämpning av denna produktionsprincip kom dock aldrig till stånd, trots att Naturvårdsverket vid de olika tillståndsförhandlingar som fördes vid den svenska kärnkraftens utbyggnad påtalade dess fördelar, inte minst för att slippa befarade negativa effekter från att släppa ut 70 % av fissionsprocessens energi i sjön. De utredningar som kraftproducenterna presenterade pekade på dålig ekonomi i sådana alternativ för de senare förläggningarna i Barsebäck och Forsmark. Någon seriös diskussion om fjärruppvärmning av Köpenhamn från Barsebäck är inte känd.

Ett plutoniumproducerande kärnkraftverk med tungt vatten som moderator (R4:an) i Marviken utanför Norrköping, som även skulle ha förmågan att ta fram klyvbart material för en tänkbar svensk atombomb, uppfördes till stora kostnader under 1960-talet. Bygget präglades av beslutsvånda och tekniska problem, och kärnkraftverket kom aldrig att tas i bruk eftersom Sverige år 1970 undertecknade ickespridningsavtalet. Förutom att reaktorn skulle kunna producera plutonium, skulle den även kunna använda inhemskt icke-anrikat uran, något som var mycket viktigt under planeringstiden på 1950-talet. Möjligheterna att då få tag på uran på den internationella marknaden var små och hoppet ställdes till det svenska Ranstadsverket. När uranmarknaden blev friare fanns inte längre detta argument för tungvattenreaktorn. En som kraftigt opponerade sig mot dessa kärnkraftsplaner var plasmafysikern och senare nobelpristagaren Hannes Alfvén. Istället kopplades den konventionella delen av kraftverket ihop med ett stort oljeeldat kraftverk som uppfördes på platsen. Det ingår idag i den så kallade effektreserven och ska därför kunna producera upp till 200 MW vid en eventuell effektbrist i Sverige. Reaktordelen användes under en tid för simuleringar och träning.

Sveriges första kommersiella reaktor Oskarshamn 1 togs i drift 1972 vid Oskarshamns kärnkraftverk.

Sveriges reaktorer

Sverige har 12 reaktorer för exklusiv elproduktion, varav 10 är i kommersiell drift. De är samtliga lättvattenreaktorer och använder anrikat uran som bränsle. Dessutom drevs Ågestaverkets närförlagda tungvattenmodererade tryckvattenreaktor med naturligt uran för effektiv kombinerad produktion av el och fjärrvärme.

  • Ågesta kärnkraftvärmeverk
    • (Tungvattenreaktor, naturligt oanrikat uran, 80 MW kombinerat fjärrvärme och el, driftstart 1963, avstängd 1974)
  • Barsebäcks kärnkraftverk
    • Barsebäck 1 (kokvattenreaktor, 630 MW, driftstart 1975, avstängd 1999)
    • Barsebäck 2 (kokvattenreaktor, 630 MW, driftstart 1977, avstängd 2005)
  • Ringhals kärnkraftverk
    • Ringhals 1 (kokvattenreaktor, 860 MW, driftstart 1976)
    • Ringhals 2 (tryckvattenreaktor, 870 MW, driftstart 1975)
    • Ringhals 3 (tryckvattenreaktor, 920 MW, driftstart 1981)
    • Ringhals 4 (tryckvattenreaktor, 910 MW, driftstart 1983)
  • Oskarshamns kärnkraftverk
    • Oskarshamn 1 (kokvattenreaktor, 500 MW, driftstart 1972)
    • Oskarshamn 2 (kokvattenreaktor, 630 MW, driftstart 1975)
    • Oskarshamn 3 (kokvattenreaktor, 1200 MW, driftstart 1985) 1450 MW efter effekthöjning 2009
  • Forsmarks kärnkraftverk
    • Forsmark 1 (kokvattenreaktor, 1018 MW, driftstart 1980)
    • Forsmark 2 (kokvattenreaktor, 1028 MW, driftstart 1981)
    • Forsmark 3 (kokvattenreaktor, 1230 MW, driftstart 1985)

Dessutom finns två forskningsreaktorer i Studsvik, numera stängda. Dess uppgifter var bland annat att producera radioaktiva isotoper till sjukhus och industrin. Delar av forskningen kommer att bli kvar på orten.

Alla svenska kärnkraftverk ligger vid kusten för att få god tillgång till kylvatten. I Forsmark har man dragit viss nytta av spillvärmen i kylvattnet genom att med detta värma vattnet i en havsvik, där man har byggt ett hägn för avel av utrotningshotade sälar.

Den kraftproduktion som bortfallit genom avstängningen av Barsebäckreaktorerna håller man på att ta igen genom uppgraderingar av de återstående svenska kärnkraftverken.

Alla reaktorer utom Ringhals 2–4 är av svensk konstruktion (utvecklade av ett dotterbolag till Asea), medan de tre Ringhalsreaktorerna är amerikanska (byggda av Westinghouse).

Kärnkraftverk i världen

I oktober 2007 fanns följande antal kärnkraftsreaktorer i världen:[2]

Detta ger sammanlagt 439 reaktorer i 30 länder. Enligt FN:s atomenergiorgan IAEA är 56 nya kärnreaktorer under byggnad i början av år 2010.[3]

Olika typer av kärnkraftverk

Allt efter anläggningarnas ålder brukar man tala om skilda generationer. Den första generationens reaktorer har redan tagits ur drift. De äldre som i dag är i produktion hör till den andra generationens reaktorer, medan den tredje generationens reaktorer är moderna anläggningar som fotfarande nybyggs. Den fjärde generationens reaktorer är på forskning och utvecklingsstadiet, där de första planeras vara igång på 2020-talet.

Inom dessa generationer finns ett antal olika reaktortyper och de kan delas upp på flera olika sätt.

Typ av kärnreaktion

Dagens kärnreaktorer använder fission för att producera energi och man kan använda termiska neutroner (termisk reaktor) eller snabba neutroner (snabb reaktor). Andra klyvbara ämnen som torium kan användas i kärnkraftverk tillsammans med uran. Tidigare forskning har bedrivits i Tyskland och USA, men idag är Indien med sina stora toriumreserver det land som mest intensivt forskar kring att använda torium som kärnbränsle i stor skala. Indiens kärnkraftsprogram är inriktat på att att slutligen uteslutande använda torium och fasa ut uran. Carlo Rubbia har också förespråkat en kommande generation baserad på torium.

Det finns också möjlighet att använda fusionsteknik för att producera nyttig energi och man har byggt forskningsanläggningar för fusion. Det finns dock ännu inte något fusionkraftverk som kan producera ett nettotillskott av energi.

Typ av moderatormaterial

  • Icke modererade, snabba
    • Flytande metall-reaktorer (LMFR)

Typ av kylmedel

  • Vatten
  • Flytande metall (LMFR)
    • Natriumkylda reaktorer
    • Blykylda reaktorer
  • Gas (GCR)
    • Luftkylda reaktorer
    • Koldioxidkylda reaktorer
      • Magnox
    • Heliumkylda reaktorer
      • Pebble bed modular reactor (PBMR)

Indelning efter bränslets fas

  • Fast
  • Flytande
  • Gas

Användningsområde

Kärnkraftolyckor

Staden Pripjat i Ukraina fick evakueras efter Tjernobyl-olyckan.

Kärnkraftsolyckor kan bli mycket allvarliga eftersom spridning av radioaktivitet utanför kärnkraftverket kan ha hälsomässiga konsekvenser. För att förhindra detta använder kärnkraftverk ett antal parallella säkerhetssystem för att förhindra att radioaktiva ämnen kommer ut från anläggningen. Det betyder att man har flera säkerhetssystem som har samma funktion, till exempel för att stoppa reaktorn. För att försäkra sig mot att säkerhetssystemen inte slås ut samtidigt bör de vara helt oberoende av varandra och bygga på helt olika metoder, exempelvis ett mekaniskt och ett elektriskt system.

Den mest allvarliga händelse som kan ske är en så kallad härdsmälta som kan uppkomma om reaktorn mister sin kylning (vanligtvis vatten, eller tungt vatten). Detta leder till att temperaturen i kärnbränslet blir så hög att det börjar smälta.

Ett kärnkraftverk kan aldrig explodera på samma sätt som en atombomb eftersom de använder olika typer av bränsle för kärnreaktionen. Moderna kärnkraftverk är konstruerade för att klara av en härdsmälta så att konsekvenserna för omgivningarna blir små vilket många äldre reaktorer helt saknar skydd mot, som till exempel de äldre grafitmodererade reaktorerna i Tjernobyl.

Om en kärnkraftolycka med utsläpp till omgivningen inträffar då bland annat jod-131 förekommer kan ett visst skydd fås genom intag av jod. Eftersom jod ansamlas i sköldkörteln mättas då denna med ofarlig jod. Radioaktiv jod kan ge upphov till sköldkörtelcancer. I Sverige har därför i beredskapssyfte jodpreparat delats ut till befolkningen i de närmaste omgivningarna till kärnkraftreaktorerna.

Kärnkraftsolyckor och incidenter i historien

Två allvarliga olyckor har hittills inträffat i kärnkrafthistorien:

  • Reaktor nr 2 vid Three Mile Island Nuclear Generating Station nära Harrisburg i USA var hotande nära en total härdsmälta, men man lyckades i sista stund återta styrningen av reaktorn och därmed hindra en större olycka. Då stationen liksom de flesta andra reaktorer (med undantag för en handfull i f.d. Sovjetunionen) har en gastät inneslutningsbyggnad så släpptes mycket lite radioaktivitet ut till omgivningen. För närvarande har alla bränslerester tagits ut ur reaktorn och stationen väntar på avveckling. Se vidare Harrisburgolyckan.
  • Den största och allvarligaste kärnkraftsolyckan som skett var den i Tjernobyl i nuvarande Ukraina 1986. På grund av ett flertal faktorer havererade reaktor fyra då ett speciellt test skulle utföras, vilket resulterade i en härdsmälta vilket i sin tur ledde till en ångexplosion som skadade inneslutningen av reaktorn samt att grafiten som användes som moderator började brinna vilket gjorde att en stor mängd radioaktivt stoft släpptes ut. Se vidare Tjernobylolyckan.

Andra mindre incidenter:

  • Den 3 januari 1961 förlorades kontrollen över SL-1, en reaktor för utbildning i USA, då en styrstav drogs upp för långt. Strålningen begränsades till reaktorbyggnaden. Två drifttekniker omkom troligen ganska omgående på grund av den höga strålningen. En tredje tekniker omkom omedelbart då reaktorn exploderade och skickade iväg en styrstav som spetsade honom.
  • Den 1 maj 1969 slarvade en tekniker vid ett byte av en ventil i Ågestaverket i Sverige. Stora mängder vatten rann ut och orsakade kortslutning i elsystemet för styrningen av anläggningen, ventiler öppnades och stängdes slumpvis. Kaoset hotade att spränga ett rörsystem kopplat till reaktorn vilket skulle ha tömt den på kylvatten.
  • Den 25 juli 2006 drabbas ett ställverk utanför kärnkraftverket i Forsmark av en kortslutning under ett underhållsarbete. Kontakten mellan det rikstäckande elnätet och Forsmark bryts. Överspänning i verket uppstår. En dipp i ett lokalt elnät som kärnkraftverket är anslutet till uppstår. Dippen är så kraftig att pappersbruket i Hallstavik slås ut och produktionen ligger nere i en timme. SKI klassade händelsen som en "kategori 1"-incident. I INES-skalan är den 2.

Referenser

  1. ^ [a b] Radioprogram SR P3-dokumentär 2008-03-30
  2. ^ World Nuclear News: Reaktorer i världen
  3. ^ http://www.iaea.or.at/programmes/a2/

Se även

Externa länkar

 

todas as traduções do kärnkraftverk


Conteùdo de sensagent

  • definição
  • sinónimos
  • antónimos
  • enciclopédia

 

5253 visitantes em linha

calculado em 0,046s