EUROVOCÄgg
Från Wikipedia
| Den här artikeln saknar källhänvisningar och kan därför för närvarande inte verifieras. (2009-10) Förbättra artikeln genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Information som inte verifieras, blir ifrågasatt och kan tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
- För andra betydelser, se Ägg (olika betydelser).
Ägg är den kvinnliga könscellen vid en sexuell förökning. Hos däggdjur, med undantag för kloakdjuret, samt hos vissa levandefödande tandkarpar, spindeldjur och broskfiskar sker fosterutvecklingen inuti honans kropp, men hos de flesta andra djur sker detta utanför kroppen, i form av äggläggning. Hos fiskar, groddjur och kräftdjur kallas äggen rom.
Innehåll |
Människan
Kvinnor har vid födseln ungefär 400 000 äggceller i äggstockarna men i samband med pubertetens inträde så minskar antalet till 8 000. Av dessa kommer endast cirka 400 äggceller att mogna under kvinnans fertila period vilket i snitt är en äggcell var 28:e dag.
Fåglar
1. Kalkskal
2. Yttre skalhinna
3. Inre skalhinna
4. Äggsnodd
5. Tunn vita
6. Tjock vita
7. Gulmembran
8. Latebra, primärgula
9. Groddskiva inklusive påse
10. Mörk gula
11. Ljus gula
12. Tunn vita
13. Äggsnodd
14. Luftblåsa som bildas mellan skalmembranen
15. Kutikula (skyddande hinna över skalet)
Alla fåglar lägger ägg. Omedelbart efter att ägget befruktats inne i fågelhonans kropp, börjar fostret utvecklas. Fosterutvecklingen kräver en hög och jämn temperatur, och sedan ägget är värpt tillförs denna värme ofta av båda föräldarna genom ruvning.
De flesta fåglar lägger flera ägg, vanligtvis ett om dagen. Bland vissa fågelarter kläcks ungarna samtidigt. Hos dessa fåglar avstannar äggens utveckling tills alla ägg har lagts. Då börjar honan ruva och äggens utvecklingen fortsätter. På detta sätt kommer ungarna att kläckas samtidigt.
Det vanligaste är att ägget har en päronform, medan andra ägg kan vara nästan helt sfäriska. Sillgrisslans ägg är extremt koniskt format för att inte rulla ned från klipphyllan där föräldrarna ruvar ägget. Vanligtvis är äggen vita hos fåglar som ruvar i hål eller överbyggda bon, medan arter som lägger ägg direkt på marken eller i öppna bon har fläckiga mörkare ägg, ofta i olivgrönt, grått och brunt. Världens största fågelägg läggs av strutsen medan det största ägget i förhållande till honans kroppsvikt läggs av en av kivierna; där väger ägget cirka en fjärdedel av honans kroppsvikt. Världens minsta fågelägg läggs av dvärgkolibrin (Mellisuga minima) som lever på Jamaica och två närliggande öar. De två minsta ägg som dokumenterats var mindre än 10 mm långa och vägde endast 0,365 respektive 0,375 gram. Världens största ägg som man känner till, lades 20 september 2006 i Borlänge, Sverige. Det var ett strutsägg på 2,519 kg, vilket motsvarar ungefär 42 normalstora hönsägg. [1]
Fågeläggets anatomi
Äggskalet består i huvudsak av kalcium och är fullt av mikroskopiskt små porer, vilka olika slags gaser kan passera igenom. Skalet på ett hönsägg har ungeför 10 000 porer, vardera med en diameter på 0,017 millimeter. Ägget innehåller alla beståndsdelar som fostret behöver för att utvecklas, förutom syre. Syrgasen tar sig in via äggskalets porer genom diffusion, eftersom koncentrationen av syrgas är lägre inne i ägget än utanför, som ett resultat av att fostret förbrukar gasen. (Jämför med osmos.) Den koldioxid och vattenånga som fostret producerar tar sig ut ur ägget på samma sätt. Under de 21 dagar som ägget ruvas tar det upp cirka 6 liter syrgas, avger 4,5 liter koldioxid och 11 liter vattenånga.
Äggvitan innehåller 90 % vatten och 10 % rent äggviteämne, alltså protein. Vitan är olika tjock i olika delar av ägget. Den är tjockast i äggsnoddarna, som hjälper till att hålla gulan på plats. Det är i äggulan – det egentliga ägget – som den befruktade cellen växer till för att bli en kyckling.
Användning av människor
Ägg från fåglar, särskilt höns, betraktas av många nutritionister som ett nyttigt livsmedel. Äggvita utgör två tredjedelar av massan hos ett hönsägg, och innehåller mycket protein. Det förekommer också att man äter ägg från fisk och skaldjur. Till de vanligaste tillagningsmetoderna hör kokning och stekning. Hönsägg används även vid tillverkning av äggoljetempera.
I januari 2006 fanns förfalskade ägg till salu i tre kinesiska städer. Dessa innehöll ämnen som kan orsaka demens.[2][3]
Se även
Externa länkar
- Svenska Ägg – Svenska äggnäringens branschorganisation.
- Kronägg – Äggvetande
- Zoofysiologi – Hur kan kycklingen andas inne i sitt ägg?
- Äggprotein – Information om äggprotein
Källor
- ^ Expressen: Världens största ägg har lagts – i Borlänge
- ^ Brittiska dokumentären Fejkindustrins baksida från 2008.
- ^ Kinas konstgjorda mat uppmärksammas i Sydkorea publicerat i Epoch Times, september 2007